Statligt huvudmannaskap föreslås för personlig assistans

Huvudmannaskapsutredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap.
 
Idag presenterades betänkandet ”Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet.” 
 

Utredningen föreslår bland annat:

– att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans

– att kommunerna ska fortsätta att utföra personlig assistans om den enskilde begär det 

– att sjuklönekostnaderna ska ingå i schablonbeloppet och att timschablonen höjs med 4,35 kronor i 2022 års nivå och räknas upp årligen med samma procentsats som den ordinarie ersättningen

– att de krav som ställs för rätt till personlig assistans enligt LSS behålls i ett statligt huvudmannaskap, vilket innebär att den undre gränsen för rätt till assistansersättning med i genomsnitt över 20 timmar tas bort

– att kommunerna inte längre ska vara skyldiga att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen

– att Försäkringskassan tar över hanteringen av ansökan om tillfälligt utökad assistans 

– att arbetet med god kvalitet ska kompletteras med regler för att säkerställa den enskildes självbestämmande

– att kommunerna ska kunna anmäla till IVO om de får indikationer på att personlig assistans inte utförs med god kvalitet

– att det statliga huvudmannaskapet ska träda i kraft den 1 januari 2026 och att de kommunala besluten om personlig assistans från detta datum ska föras över löpande till Försäkringskassan

 

Annat värt att nämna är att utredningen främst ser fördelar med ett statligt huvudmannaskap och bedömer bland annat att det skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen av rätten till personlig assistans.

Även om vissa fördelar med ett kommunalt huvudmannaskap förs fram, t ex att avståndet är mindre mellan assistansanvändarna och huvudmannen med en sådan modell, så föreslås inget alternativ till ett statligt huvudmannaskap.

Enligt regeringens direktiv ska utredningens förslag syfta till en ändamålsenlig reglering som skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för insatser av god kvalitet och som präglas av hög rättssäkerhet och möjligheter till uppföljning och kontroll. Utredningen poängterar att den har fäst stor vikt vid detta syfte, men kan konstatera att det delade huvudmannaskapet bara är en av flera frågor och problem som är viktiga att lösa för att man ska nå detta syfte. 
 
Exempel på övriga frågor som behöver utredas, som inte ingått i utredningens direktiv, är till exempel vad för behov som ska krävas för att man ska få rätt till personlig  assistans, hur behovsbedömningen ska gå till, i vilken utsträckning det ska ske en kontinuerlig omprövning av rätten till assistansersättning och vad som ska räknas som väsentligt ändrade förhållanden.
 
Du kan läsa mer HÄR.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

God Jul från God Juridik

God Juridik önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Så här i slutet av året ser vi tillbaka på 2022 och kan konstatera att mycket har hänt i bolaget detta år. 

Den första God Juridik-bebisen föddes 2022 när God Juridiks VD Karin blev mamma till lille Oskar. Karin har varit föräldraledig sedan augusti, men är tillbaka igen under nästa år.

Vi har haft förmånen att få synas i media gällande bland annat parkeringstillstånd, omvårdnadsbidrag för barn med NPF, hjälp vid ansökan om omvårdnadsbidrag  och hjälp vid ansökan om merkostnadsersättning. God Juridiks VD Karin har för Aiai:s räkning intervjuats om samt hållit i ett webbinarium kring hur man undviker återkrav inom assistansbranschen.

Vi är tacksamma över möjligheten att få vara med och påverka. 

God Juridik har ett fortsatt Pro Bono-samarbete med Willefonden som innebär att juristerna inom God Juridik bidrar med kostnadsfri rådgivning till föräldrarna i Willefondens föräldragrupp. 

När vi blickar in i 2023 ser vi framför oss att ett ökat antal personer kommer att beviljas personlig assistans i och med de lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans som införs 1 januari. Behöver ni vår hjälp vet ni var vi finns.

God Juridik expanderar och avser att anställa en jurist under 2023. Du kanske är intresserad?

 

Vi vill rikta ett innerligt tack till de klienter vi haft förmånen att få arbeta med under året.

 

God Jul och God fortsättning!

/Linda Bergstrand, Linda Olofsson, Maria Sjöblom, Anne-Marie Stolberg och Karin Ståhlnacke

Viktigt avgörande gällande sjukpenning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande (mål nr 5070–5071-21) kommit fram till att ett läkarintyg som bygger på uppgifter från personen det gäller kan vara tillräckligt för sjukpenning.

HFD konstaterar att det är den försäkrade som ska göra sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Det avgörande för bedömningen av rätten till sjukpenning är vilken sjukdom det rör sig om och på vilket sätt sjukdomen påverkar förmågan att utföra arbete. Det viktigaste underlaget för bedömningen är vanligtvis det läkarintyg som personen ska lämna in till Försäkringskassan.

Vidare konstaterar domstolen att det vid kroppsliga sjukdomar är naturligt att läkarintyget innehåller en beskrivning och bedömning av vad som kommit fram genom till exempel blodprov, röntgen eller fysiologiska undersökningar. När det gäller psykiatriska tillstånd måste den behandlande läkarens bedömning i stor utsträckning däremot utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar. Det som är avgörande för bedömningen av rätten till sjukpenning är emellertid inte uppgifterna i sig utan läkarens värdering och bedömning i kombination med de eventuella iakttagelser som läkaren har gjort.

Sammanfattningsvis kan konstateras att domstolen kommit fram till att även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt för att det ska anses sannolikt att den försäkrade saknar förmåga att utföra arbete.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

Försäkringskassans omprövning

När Försäkringskassan har fattat ett beslut överklagas det inte direkt till domstol. Den enskilde får istället begära omprövning av beslutet varpå ärendet omprövas av en annan handläggare vid en särskild omprövningsenhet på Försäkringskassan. Det tar vanligtvis några veckor innan den enskilde får ett omprövningsbeslut.

Oftast ändrar Försäkringskassan inte sitt grundbeslut och det är först därefter möjligt för den enskilde att överklaga till förvaltningsrätten. Därför upplevs omprövningen nästan enbart som ett hinder i processen som ju fördröjs av detta extra moment innan prövningen i domstol tar vid. 

Men så ibland ändrar Försäkringskassan sin bedömning vid en begäran om omprövning. När det händer har något ofta förbisetts i grundutredningen.

Förra veckan mottog vi på God Juridik ett sådant omprövningsbeslut från Försäkringskassan gällande omvårdnadsbidrag.

En klient fick omvårdnadsbidraget indraget på grund av att barnet beviljades personlig assistans. Vid Försäkringskassans utredning framgick bland annat att klienten ville att vårdbesök, som inte tillgodosågs i beslutet om personlig assistans, skulle ingå i bedömningen av omvårdnadsbidraget. Det hade dock missats när beslutet fattades. Vidare hade Försäkringskassan förbisett att ett omfattande hjälpbehov nattetid inte var tillgodosett av beslutet om personlig assistans.

Försäkringskassan ändrade sitt beslut och tillerkände vår klient en fjärdedels omvårdnadsbidrag, trots beviljad personlig assistans.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

Positiv dom gällande avlösarservice

God Juridiks jurist Linda Bergstrand har drivit och vunnit ett mål gällande avlösarservice.

En familj var beviljad avlösarservice enligt LSS med 12 timmar per månad. Efter en flytt till en annan kommun i närheten fick familjen avslag på ansökan om avlösarservice i den nya kommunen.

God Juridik hjälpte till med överklagandet och begärde dessutom ett interimistiskt beslut om rätt till insatsen i samma omfattning som tidigare i avvaktan på slutlig prövning.

Förvaltningsrätten valde att istället ta upp målet till slutlig prövning och biföll överklagandet.

 

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

Lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans från och med 1 januari 2023

Lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans

Riksdagen har beslutat att anta nya lagförslag för att stärka rätten till personlig assistans. Regeringen beräknar att cirka 2000 personer kommer att kunna beviljas personlig assistans med de nya reglerna. Den som redan är beviljad assistans kan möjligen ha rätt till mer assistans. 

1 januari 2023 tas det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” bort. Istället införs följande:

–  Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa

–  Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

–  Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska räknas in i de grundläggande behoven som de avser att tillgodose

–  Ett föräldraavdrag införs, d v s ett schablonavdrag för föräldraansvaret, både avseende grundläggande och andra personliga behov

Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa

Åtgärder som enligt regeringen bör kunna ge rätt till personlig assistans för detta grundläggande behov är till exempel hantering av medicinteknisk utrustning. Det kan också vara fråga om att administrera ett visst läkemedel och att göra avvägningar avseende dosering av läkemedlet. Det kan vidare handla om att placera personen i en viss position eller att hjälpa personen att utföra en viss rörelse. Den uppsikt som krävs för att vid behov kunna vidta omedelbara åtgärder är en del i stödet. Exempelvis kan det handla om att uppmärksamma tecken på att ett krampanfall är på väg att inträffa eller att det är luft i slangen till läkemedelspumpen. Att praktiska stödinsatser behöver ges frekvent eller att det när som helst kan uppstå situationer när praktiska insatser behövs, talar för att det är fråga om sådan uppsikt som avses.

Något krav på ingående kunskaper om den enskilde ska inte gälla för detta grundläggande behov.

Stödet förutsätter att det medicinska tillståndet medför antingen fara för den enskildes liv eller annars en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Faran för den enskildes liv eller den allvarliga risken för hälsan bör vara direkt och konkret.

Det bör finnas en påtaglig risk för att ett uteblivet stöd direkt kan leda till ett livshotande tillstånd, till akuta skador eller till att det medicinska tillståndet omedelbart förvärras. Stödet förutsätter således att det finns en påtaglig risk för att det kan uppstå situationer som behöver hanteras omedelbart. Risk för en gradvis försämring av hälsotillståndet eller en mer långsiktig risk för liv bör däremot inte ge rätt till stöd.

Något avdrag för föräldraansvar ska inte göras från ett sådant hjälpbehov när barnets behov av personlig assistans bedöms.

Då assistans inte lämnas för sjukvårdande insatser förutsätts därför att hjälpen är bedömd som egenvård.

Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

Det nya grundläggande behovet förutsätter att det handlar om aktivt stöd. Det krävs därför att det finns ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer uppstår eller för att hantera sådana situationer.

Assistenten behöver befinna sig så nära den enskilde att han eller hon har uppsikt och löpande kan kommunicera med eller avläsa den enskilde. Assistenten förväntas även behöva befinna sig i den enskildes omedelbara närhet, beredd att ingripa vid behov.

Omvänt innebär det att sådana risker som kan förebyggas av en person som inte befinner sig i den enskildes omedelbara närhet inte kan anses vara så allvarliga att de bör berättiga till personlig assistans för grundläggande behov.

Det ställs inga krav på att behovet ska finnas under hela eller en stor del av den enskildes vakna tid. Stödet bör ges löpande under den tid som behovet finns. Nödvändig uppsikt utgör en väsentlig del av stödet. 

Kravet på ingående kunskaper om den enskilde tas bort. I övrigt innebär förslaget en kodifiering av den praxis som idag gäller för aktiv tillsyn av övervakande karaktär inom det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska räknas in i de grundläggande behoven som de avser att tillgodose

Om den enskilde p g a en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, av- och påklädning, måltider och kommunikation med andra ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.

Stöd i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska grunda rätt till personlig assistans på samma sätt som rent praktiska hjälpmoment såsom duschning, måltider eller av- och påklädning.

För att insatserna ska anses vara kvalificerade krävs att hjälpen handlar om något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner. Ett mer allmänt stöd kan således inte beaktas inom ramen för det grundläggande behovet.

Lagändringen innebär en utvidgning genom att kravet på ingående kunskaper om den enskilde tas bort.

Föräldraavdrag

När det vid bedömningen av behovet av personlig assistans för ett barn ska bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter, ska det göras genom ett schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande och andra personliga behov.

Föräldraavdrag ska fastställas med hänsyn till barnets ålder och göras dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov.

Enligt förordning (2022:1228) ser avdraget ut som följer:

För barn som är under ett år gamla är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 12 timmar. Inget föräldraavdrag ska göras för andra personliga behov, eftersom mycket små barn typiskt sett inte har sådana hjälpbehov.

För barn i åldern 1-6 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 2,5 timmar. För andra personliga behov 0,5 timmar.

För barn i åldern 7-11 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 1 timme. För andra personliga behov 1 timme.

För barn i åldern 12-17 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 0 timmar. För andra personliga behov 1 timme.

Något föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som är kopplade till andning eller måltider i form av sondmatning och inte heller för det nya grundläggande behovet stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

Positiv dom gällande aktivitetsersättning

Maria Sjöholm God Juridik

God Juridiks jurist Maria Sjöblom har drivit och vunnit ett mål mot Försäkringskassan.

Försäkringskassan nekande en sökande aktivitetsersättning för en viss period för att för perioden efter, i direkt anslutning till den nekade perioden, bevilja aktivitetsersättning.

Sökanden ingav i kammarrätten ett nytt läkarintyg som domstolen ansåg kunde beaktas för den aktuella perioden även om intyget avsåg en annan tidsperiod.

Kammarrätten ansåg att det samlade medicinska underlaget i målet gjorde sannolikt att sökandens arbetsförmåga var helt nedsatt i förhållande till förvärvsarbeten på arbetsmarknaden för den aktuella perioden. Överklagandet bifölls i sin helhet.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40

Positiva domar gällande omvårdnadsbidrag

God Juridiks jurist Linda Bergstrand har drivit och vunnit två mål gällande omvårdnadsbidrag.

Målen gällde tvillingar som var beviljade personlig assistans. Försäkringskassan ansåg att behovet var tillgodosett av redan beviljad insats och avslog ansökningarna om omvårdnadsbidrag för barnen. Efter prövning fastslog  dock förvaltningsrätten att föräldrarna hade rätt till en fjärdedels omvårdnadsbidrag för vardera barn.

Förvaltningsrätten beaktade särskilt att barnens behov innebar en relativt omfattande bundenhet för föräldrarna. 
 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40