Varför skriva en framtidsfullmakt?

handskakning

Valfrihet

Genom en framtidsfullmakt kan du själv avgöra vem eller vilka som ska ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte klarar detta på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande varaktigt tillstånd. Det är en privat överenskommelse.

Framtidsfullmakten ger dig möjlighet att själv styra över din situation i förväg. Det kan minska oron för vad som kommer hända om du skulle bli sjuk.

Hur fungerar fullmakten?

Du kan själv besluta om fullmakten ska vara generell eller begränsad. Vill du att den du utser som fullmaktshavare ska kunna sköta alla dina ärenden, även t ex bostadsförsäljning, eller vill du att den bara ska omfatta rätt att betala räkningar, sköta bankärenden, etc.? Du kan också välja om fullmakten ska gälla även efter din död. Det är viktigt att förtydliga i framtidsfullmakten hur du vill ha det.

Framtidsfullmakten träder inte ikraft förrän du faktiskt blir sjuk och tillståndet är att anse som varaktigt. Det är personen som du själv utsett, fullmaktshavaren, som bedömer när du hamnat i ett sådant tillstånd. Vid osäkerhet kring detta kan prövning ske i tingsrätten. Fullmaktshavaren ska alltid informera dig och din närmsta familj om att fullmakten har trätt ikraft och vad den innehåller.

Fullmakten ska inte registreras hos någon myndighet. Det kan vara klokt att upprätta fullmakten i två eller flera exemplar. Ett exemplar till dig själv och ett exemplar till vardera fullmaktshavare.

Ett alternativ till god man

Reglerna om framtidsfullmakt började gälla 1 juli 2017. De ersätter inte systemet med god man och förvaltare, utan är ett alternativ till detta. Har du inte en framtidsfullmakt blir det upp till tingsrätten att fatta beslut om en god man eller förvaltare om behov av detta uppstår.

Det sker ingen kontroll från samhällets sida av att en fullmaktshavare sköter sitt uppdrag och agerar i enlighet med dina intressen. Du kan dock utse en granskare i din fullmakt och vid begäran från granskaren ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag. Om du inte utser någon granskare kan din make/maka/sambo/närmaste släktingar begära redovisning från fullmaktshavaren, dock högst en gång per år.

Formkrav

Du måste vara minst 18 år för att få upprätta en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av två vittnen (på samma sätt som vid upprättande av ett testamente).

Observera att detta var en kort och inte uttömmande beskrivning av hur en framtidsfullmakt fungerar.

Vill du ha hjälp att upprätta en framtidsfullmakt är du varmt välkommen att kontakta oss.

Priset för en framtidsfullmakt uppgår till 1755 kronor inklusive moms. I priset ingår ett möte med en av våra jurister där vi går igenom just din situation. Är du kund eller anställd hos något av våra andra bolag i koncernen har du rabatt.

 

Mejla oss på info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Stoppa den fortgående urholkningen av rätten till assistans

I en debattartikel på sidan Heja Olika skriver God Juridiks jurister om hur den pågående urholkningen av rätten till bl. a. personlig assistans, utöver vad som skett genom ny praxis från HFD, strider mot FN:s funktionsrättskonvention.

”Vi på God Juridik kan inte mer än instämma med Vilhelm Ekensteen mfl. angett i sin artikel i Heja Olika (200831).

Fortsätter att urholkas

Vi ser att rätten till assistans urholkas av kommunerna och av domstolarna. Ett fenomen som är påtagligt är att beslut tas med hänvisning till avgöranden från kammarrätten, där kammarrätterna har inskränkt rätten till assistans utöver praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

Högsta förvaltningsdomstolen har bland annat i RÅ 2009 ref 57 och HFD 2018 ref 13 fastställt rätten till assistans. I HFD 2018 ref 13 anges följande:

”Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare behandlat frågan om omfattningen av hjälpbehovet i RA 2009 ref 57 och uttalade då bl.a. följande. Någon bestämd undre tidsgräns för att ha rätt till personlig assistans låter sig inte uppställas. Det är samtidigt uppenbart att någon som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven inte utan vidare kan anses berättigad till personlig assistans. Även om själva tidsåtgången inte är påfallande stor måste en samlad bedömning göras bl.a. med hänsyn tagen till om det stöd som behövs är av mycket privat och integritetskänslig karaktär eller om det förutsätter någon specifik kompetens. Såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter måste beaktas. Hur ofta hjälpen behövs framstår också som en viktig faktor. …

Det som nu ska prövas är om hans behov av hjälp om tre timmar i veckan med det grundläggande behovet personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det berättigar till personlig assistans.”

HFD nekade assistans i det här målet.

Om HFD:s praxis

Vad som kan utläsas av HFD:s praxis är att när hjälpbehovet enbart avser ett (1) grundläggande behov så är ett hjälpbehov om tre timmar inte tillräckligt. Det framgår också att när hjälpbehovet avser flera, mer än ett, grundläggande behov så har den tidsmässiga omfattningen ringa betydelse.

Alla inskränkningar utöver detta, där kammarrätterna ibland angett att sex timmar inte är tillräckligt för att bevilja assistans (trots att hjälpbehovet omfattar flera olika grundläggande behov), borde uppenbart vara otillåtna.

Det är varken moraliskt eller juridisk rimligt att en kammarrätt inskränker rättigheter som ges genom lag.

Strider mot LSS

Vi anser att inskränkningar av en rättighet bara kan ske genom lag (och möjligtvis genom att HFD tolkar lagen). Att inskränka rätten till assistans ytterligare genom att sätta högre krav för att bevilja assistans får således anses strida mot LSS och dessutom vara oförenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

”Artikel 4 Allmänna åtaganden – Punkt 1
(d) avhålla sig från alla åtgärder och all praxis som är oförenliga med konventionen och att säkerställa att samhällsorgan och institutioner handlar i enlighet med konventionen”

Det torde vara oförenligt med konventionen att försämra befintliga rättigheter. Det är således direkt olämpligt att kommun eller domstol tillämpar avgöranden från kammarrätterna som inskränker rättigheterna i LSS, utöver de inskränkningar som redan skett genom HFD:s praxis.

Alla avgöranden där det nekas assistans trots behov av hjälp som föreligger med fler, än ett enstaka, grundläggande behov strider således mot konventionen. Likaså när det nekas assistans trots att den tidsmässiga omfattningen, avseende hjälpbehovet med de grundläggande behoven, överstiger 3 timmar.

God Juridik
Christian Källström
Karin Ståhlnacke
Linda Bergstrand
Ann-Marie Stolberg
Maria Sjöblom”

 

Hela artikeln finns att läsa här.

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Kim fick sin assistans indragen

Kim Svensson sitter i sin rullstol

Kim har drabbats hårt av Kristianstad kommuns godtyckliga bedömningar. Hans funktionsnedsättning har inte förändrats, ändå dras hans beslut om personlig assistans in. 

Kims ärende uppmärksammas av Kristianstadbladet:

”Kim Svensson, 32, år har en cp-skada som gör att han sitter i rullstol. Han kan inte stå eller gå. Han har spasmer som gör att han har stora svårigheter att komma upp ur sängen, klä på sig, äta och gå på toaletten själv. I tio år har han haft personlig assistans, men precis som i fallet med Kåre Kristensson har kommunen beslutat att 53,75 timmar i veckan ska bli noll. Hans grundläggande behov anses bara vara 4 timmar och 50 minuter i veckan enligt omsorgsförvaltningen, vilket inte ger rätt till assistans.
 
Trots läkarintyg som styrker hans behov och ett beslut från förvaltningsrätten som gett honom rätt till sina timmar.
Men kommunen gav sig inte utan överklagade vidare till kammarrätten och för några dagar sedan kom beskedet: kommunen får rätt.
 
– Jag kan köpa att det kan bli fel och att man då överklagar, men inte att man överklagar igen när jag en gång fått rätt. Varför är det så farligt att hjälpa en människa som behöver hjälp? Ingen söker den här insatsen för att det är kul, hade jag inte behövt det hade jag hellre kunnat jobba och tjäna pengar, säger Kim.
 
Beskedet är tufft, berättar Linda Backström, nära vän till Kim. Hon har drivit hans ärende tillsammans med Magnus Ivarsson och Karin Ståhlnacke på God Assistans genom domstolarna och det har varit en berg-och-dalbana mellan hopp och förtvivlan. Den siste oktober tas assistansen bort.
 
– Vi har börjat om från noll nu, ansökt om ny utredning och assistans igen, ansökt om ledsagning och hemtjänst. Vi börjar om från början med något som har fungerat så bra, för att kommunen ska spara pengar, säger Linda.
 
Att börja om från början innebär ny utredning med folk som ska hem till honom och klocka toalettbesöken. Kims stora oro är att det ska bli som innan han fick assistans. Då hade han hemtjänst några år efter att han slutat gymnasiet. Men efter flera incidenter där han trillat i badrummet, hittats sittande i sin egen avföring och bara levde på Billys pan pizza ansökte hans vänner om assistans. Med assistans fick han tillbaka ett socialt liv och trygghet, förklarar Linda.
 
– Vi pratar om rätten att som 32-åring kunna ha ett värdigt liv, få ha livskvalitet.
 
Alternativet nu för Kim blir hemtjänst. Men Kim är stel i sina leder, något som blivit värre med åren och som även påverkas negativt av kallt väder. Det innebär att det kan ta 1,5 timme för honom att klä på sig på morgonen utan hjälp, berättar Lotta, assistent till Kim.
 
– Han kan inte ta fram frukost själv, inte sätta på TV:n, ta en dricka i kylen eller hämta en varmare tröja. Då skulle han behöva larma på hemtjänst.
 
Varför tror ni att kommunen driver de här ärendena så långt?
 
– Ju fler avslag de kan påvisa ju mer kan de ha och visa upp som vägledande i andra fall, och få fler avslag, säger Linda.
 
Omsorgsförvaltningen tar ogärna egna beslut, menar Lotta.
 
– De lutar sig helst mot domstolsbeslut, så de inte själva behöver stå för det. Som medborgare i Kristianstad tycker jag det rimmar illa med den värdighetsgaranti man har i kommunen och som de påstår att de står för. Har de en sådan garanti för LSS precis som för boenden? Jag har inte hittat någon.
 
Tiden efter kommunens besked 2019 har präglats av oro och ovisshet för Kim. Just nu är ångesten stor för att nästa instans blir ett LSS-boende.
 
– Jag undrar om beslutsfattarna i dess frågor verkligen förstår vad det är de utsätter dessa människor för? Att behöva kriga för rätten till ett liv. Är det verkligen värdigt? undrar Linda.”
 

Hela artikeln finns att läsa här.

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Styr kommunernas ekonomi vilken insats den enskilde får?

Personlig assistent hjälper kvinna med filt

Det finns två huvudmän för insatsen personlig assistans.

Den första huvudmannen är kommunen, som beviljar personlig assistans om de grundläggande behoven (andning, personlig hygien, av- och påklädning, måltider och annan hjälp som kräver ingående kunskaper om den funktionsnedsatta) understiger 20 timmar per vecka.

Den andra huvudmannen är Försäkringskassan, som beviljar personlig assistans om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka.

Oavsett vilken huvudman som fattar beslut om personlig assistans är huvudmannen inte begränsad till ett visst antal timmar, utan kan och ska bevilja assistans för personens hela hjälpbehov.

När vi hjälper våra klienter skickar vi ofta in ansökan till både kommunen och Försäkringskassan då man inte vet hur de grundläggande behoven kommer att beräknas, och myndigheterna gör därmed varsin utredning. Vi skickar alltid in samma utredningsunderlag till båda myndigheterna och ofta gör myndigheterna ett gemensamt hembesök när de utreder hjälpbehovet.

Myndigheternas utredningar och beslut borde därmed bli i det närmaste identiska, eller i vart fall väldigt snarlika. Detta stämmer dock inte med verkligheten i många fall.

Vi har en klient som i dagsläget är beviljad 22 timmars assistans per vecka från sin kommun enligt ett beslut fattat i början av sommaren och trots ett oerhört omfattande hjälpbehov. Idag mottog kunden förslag till beslut från Försäkringskassan som bedömer att kunden bör beviljas assistans med 128 timmar per vecka. Ett beslut i proportion till den hjälp kunden behöver.

Det finns dock ingen rimlig förklaring till denna oerhörda diskrepans om drygt 100 timmar per vecka. Enligt lag ska hjälpbehovets omfattning styra hur många timmar assistans som ska beviljas. Vi drar slutsatsen att kommunernas ekonomi i vissa fall blir styrande för klienternas assistansbeslut. Det är självfallet inte okej.

Vi ser fördelar med en huvudman för insatsen personlig assistans och kanske då förslagsvis Försäkringskassan. Det finns flera skäl till detta. Först och främst kommer rättssäkerheten att öka. Försäkringskassan har redan en organisation som innebär att deras utredningar är relativt likartade oberoende var i landet den enskilde bor. Den enskilde kommer inte att hamna mellan två myndighetsstolar. Den enskilde får möjlighet att flytta inom Sverige utan att oroa sig över huruvida assistansbeslutet kommer att dras in vid ett kommunbyte. Det är dessutom ett oerhört resursslöseri att låta två myndigheter göra varsina utredningar om samma sak. Självfallet måste gränsen om 20 timmars grundläggande behov justeras om Försäkringskassan skulle vara ensam huvudman.

 

Vill du komma i kontakt med oss?

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Skillnad mellan omvårdnadsbidrag och vårdbidrag?

Omvårdnadsbidrag är ett stöd för föräldrar som vårdar ett barn med funktionsnedsättning. Omvårdnadsbidrag har ersatt vårdbidrag som innebar samma slags stöd, men som också kunde innefatta ersättning av merkostnader på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Vi har pågående processer där föräldrar som tidigare varit beviljad vårdbidrag vid ny ansökan, på grund av vårdbidragets upphörande, har fått avsevärt lägre nivå på sitt omvårdnadsbidrag. Detta trots att de inte tidigare beviljats vårdbidrag för merkostnader.

Precis som för vårdbidrag kan omvårdnadsbidrag beviljas på fyra nivåer utifrån barnets behov av omvårdnad och tillsyn. Har inga större förändringar skett avseende barnets/barnens omvårdnadsbehov sedan tidigare prövning av vårdbidrag är det naturligtvis rimligt att anta att nivån på omvårdnadsbidraget bör vara samma som för vårdbidraget. 

Att nivåerna för vårdbidrag och omvårdnadsbidrag ska vara jämförbara framgår av förarbetena, se prop. 2017/18:190. Det framgår att regeringen anser att benämningarna av mellannivåerna, dvs. halvt respektive tre fjärdedels omvårdnadsbidrag, väl uttrycker de tillsyns- och omvårdnadsbehov som tidigare krävdes för att få vårdbidrag på motsvarande nivåer enligt 22 kap. 4 § SFB i dagens lydelse.

Regeringen justerade benämningarna av hur stora behov av omvårdnad och tillsyn som skulle krävas för den högsta respektive den lägsta förmånsnivån så att de på ett bättre sätt återspeglade vad som tidigare krävdes för motsvarande nivåer i vårdbidraget. Avsikten var inte att skärpa kraven.

Av förarbetena framgår också att tidigare praxis för vårdbidragets nivåer fortfarande gäller vid bedömningen, naturligtvis bortsett från den hänsyn som kan ha tagits till merkostnader. 

För merkostnader har införts en särskild ersättning – merkostnadsersättning. Hjälpbehov och merkostnader utreds således separat. En jämförelse kan därför enbart göras i de fall föräldrarna tidigare enbart fått vårdbidrag för barnets/barnens hjälpbehov.

Behöver du hjälp att ansöka om eller överklaga beslut om omvårdnadsbidrag är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

LSS-utredningen går ut på remiss

I januari 2019 presenterades LSS-utredningen, ”Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen” av den särskilda utredaren Gunilla Malmborg. De besparingskrav som låg till grund för utredningen initialt drogs visserligen tillbaka under utredningens gång, men genomsyrade ändå utredningen. Utredningen möttes av massiv kritik och troligen var vi ganska många som hoppades att utredningen skulle hamna i papperskorgen utan vidare åtgärder. Januariöverenskommelsen, den sakpolitiska överenskommelsen som presenterades några dagar senare, gav ju vissa förhoppningar om att så kanske skulle bli fallet.

Nu har regeringen beslutat att skicka utredningen på en remissrunda. Socialminister Lena Hallengren menar att de ser behov av ytterligare åtgärder för att förbättra den personliga assistansen och välkomnar remissinstansernas synpunkter.

Med hänsyn tagen till januariöverenskommelsen omfattar remissen inte de förslag som handlar om att begränsa möjligheterna till assistans för barn och för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar, samt förslaget om en schablon om 15 timmar i veckan för andra personliga behov för personer med assistans. 

Svaren ska vara regeringen tillhanda senast 12 november 2020. 

Vi jurister har tidigare sammanfattat LSS-utredningen, läs här.

Regeringens information om remissen hittar du här.

Vill du komma i kontakt med oss?
Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Försäkringskassans tolkning av ”sminkdomen” kan strida mot FN-konventionen

Christian Källström nyanställd

Assistanskoll har intervjuat Christian Källström, VD och jurist på God Juridik, angående Försäkringskassans tolkning av högsta förvaltningsdomstolens dom 2019 ref. 56. I domen fastslår HFD att sminkning inte är ett grundläggande behov, då det inte handlar om att hålla kroppen ren.

Försäkringskassan har efter domens tillkomst uppdaterat sin vägledning och menar att personlig hygien enbart innefattar olika tvättmoment och att hålla sig ren är detsamma som att tvätta sig ren från smuts. Därmed riskerar t ex rakning, insmörjning m.m. att inte längre beviljas som grundläggande behov. Christian Källström anser att Försäkringskassan varit onödigt restriktiv i sin tolkning.

Christian Källström menar att det faktum att Försäkringskassan upprättat riktlinjer som inskränker befintlig rätt till assistans strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det rätta hade istället varit att enbart undanta sminkning från de grundläggande behoven, i enlighet med HFD:s dom.

Christian Källström anser att det borde lagstiftas om att gynnande beslut ska gälla tillsvidare. Detta skulle skydda den enskilde mot Försäkringskassans godtyckliga förändringar.

Vill du läsa mer hittar du intervjun i sin helhet här.

Vill du komma i kontakt med Christian når du honom via e-post: christian.kallstrom@godjuridik.se

Lagändring 1 juli innebär personlig assistans för samtliga hjälpmoment avseende andning och sondmatning

1 juli 2020 förväntas en lagändring träda ikraft som innebär att all hjälp med andning och sondmatning ska kunna ge rätt till personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), oavsett hjälpens karaktär.

Regeringen föreslår även att i LSS införa en reglering om att personlig assistans inte ska kunna lämnas för åtgärder som ryms inom det normala föräldraansvaret. Motsvarande bestämmelse finns redan i socialförsäkringsbalken. Undantagen är dock andning och sondmatning. För dessa hjälpbehov ska inget normalt föräldraansvar avräknas.

All hjälp med andning och sondmatning ska enligt förslaget undantas från kravet på särskilda skäl för assistansersättning i barnomsorg eller skola.

Äldre bestämmelser föreslås gälla före ikraftträdandet.
Lagändringen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Vill du läsa mer hittar du propositionen i sin helhet här.

Vill du komma i kontakt med oss?
Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Stärkt assistans för egenvård, tillsyn och barn

I januari 2020 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om stärkt assistans för egenvård, tillsyn och för barn.

Se direktiven här.

Vi på God Juridik anser att detta är en mycket viktig utredning och vi önskade därför att bidra med vår erfarenhet och våra synpunkter. För en gångs skull handlar utredningen om hur assistansen kan stärkas och förbättras. Utifrån en dialog med utredarna har vi därför sammanställt ett svar på deras frågor.

Vår erfarenhet av de problem som anges nedan, är en av anledningarna till varför utredningen är viktig och varför vi engagerat oss.

Avseende sjukvård och egenvård finns det ett behov av att förtydliga ansvarsområdena och verkligen se till att sjukvården förstår konsekvenserna av sina bedömningar.

När det gäller tillsyn har myndigheterna hela tiden kämpat emot rätten till assistans för tillsyn. Det är vidare mycket anmärkningsvärt att högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ansett att lagstiftarens åsikt var att begränsa rätten till assistans för tillsyn som kräver ingående kunskaper. Det verkar som om HFD misstagit sig på vem av riksdag och regering som faktiskt är lagstiftare. Förhoppningsvis återställs rätten till assistans, så att de med exempelvis stora behov av hjälp och tillsyn på grund av epilepsi kan återfå sin assistans.

Föräldraansvaret har länge varit problematiskt eftersom myndigheternas bedömningar i stort sett enbart baserats på handläggares tämligen subjektiva uppfattningar. Avsaknaden av en vetenskaplig grund har medfört en bristande förutsebarhet, felaktiga beslut och ett stort antal onödiga rättsprocesser. En riktig bedömning av barnets bästa har dessutom ofta helt saknats i bedömningarna. Utifrån barnets bästa borde aldrig ett barn kunna nekas assistans utifrån en subjektiv bedömning av föräldraansvarets omfattning.

Hela God Juridiks svar till socialdepartementet hittar du här: Stärkt assistans.

 

Vill du komma i kontakt med oss?
Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40

Oroande utveckling av personlig assistans

man i rullstol med personlig assistent

Vi jurister är oroade över assistansens utveckling

Vi som arbetar med assistans är oroade över utvecklingen. Trots att regeringen har vidtagit åtgärder för att fler ska få assistans genom att exempelvis återinföra andning och sondmatning som grundläggande behov, så ser vi otroligt många som har behovet men som inte beviljas insatsen vare sig från Försäkringskassan eller kommunen.

För den som inte är insatt kan detta te sig obegripligt. Vad är det som gör att det har blivit så här?

För att beviljas assistans krävs att den enskilde har en viss mängd grundläggande behov per vecka. Med grundläggande behov avses hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. För att beviljas assistans från Försäkringskassan ska den enskilde ha 20 timmar grundläggande behov per vecka. För att beviljas assistans från kommunen finns ingen nedre gräns, men enligt rättspraxis bör den enskilde ha cirka 7 timmar grundläggande behov per vecka för att beviljas insatsen.

Har funktionsnedsattas grundläggande behov minskat på senare år? Nej, naturligtvis inte. Tyvärr är det ofta så att den enskildes hjälpbehov tenderar att öka över tid.

Det är istället rättspraxis, i många fall framdriven av myndigheterna, och myndigheternas hårdare bedömningar som har lett fram till allt fler avslagsbeslut och indragna beslut.

Vi har gjort en jämförelse av hur bedömningar kunde se ut i tidigare, i början av 2000-talet, och hur de ser ut nu.

 

FÖRR

NU

Personlig hygien

 

Hela toalettbesöket, duschen, handtvätten m.m. räknades som grundläggande behov. Även sminkning, rakning och insmörjning räknades som grundläggande behov.

Enbart ”aktiva moment” som avtvättning i dusch, torkning vid toalettbesök etc. räknas som grundläggande behov. Det är inte ovanligt att den yrkade tiden halveras. Sminkning, rakning och insmörjning räknas inte längre till det grundläggande behovet personlig hygien då det inte avser att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen.

Av- och påklädning

 

Ytterkläder ansågs tillhöra det grundläggande behovet av- och påklädning

Enbart kläder närmast kroppen räknas som grundläggande behov. Detta medför även att hjälp med ortoser inte räknas som grundläggande eftersom det krävs en socka mellan ortosen och huden.

Måltider och sondmatning

 

Hjälp att värma, skära och äta maten ansågs vara grundläggande behov.

Enbart att föra maten till munnen räknas som grundläggande. Efter en lagändring 1 november 2019 räknas numera även sondmatning som grundläggande behov.

Kommunikation

 

Kunde personen inte tala beviljades hen regelmässigt kommunikation som grundläggande behov, ofta med 7 timmar per vecka.

Nu krävs att intygen styrker att det krävs kunskap om personens kommunikationssätt, funktionsnedsättning samt ingående kunskap om personen själv. Det räcker inte med allmän kunskap om personen. Skillnaden är otroligt svår att intyga och därför beviljas inte många kommunikation som grundläggande behov längre.

Annan hjälp som kräver ingående kunskap om den funktionshindrade

 

Tillsyn p g a epilepsi, andningsproblem och annan medicinsk problematik samt utåtagerande och självskadande beteende gav rätt till det femte grundläggande behov. Den som fysiskt kunde utföra sina grundläggande behov, men inte gjorde det p g a en psykisk funktionsnedsättning beviljades också rätt till assistans för detta grundläggande behov.

Det krävs en psykisk funktionsnedsättning, utåtagerande och/eller självskadande beteende av en viss frekvens samt att hjälpbehovet måste tillgodoses av en person med ingående kunskap om den funktionsnedsatta personen, ofta kopplat till det grundläggande behovet kommunikation. Tillsyn p g a epilepsi och annan medicinsk problematik ger inte rätt till assistans för detta grundläggande behov. I princip ingen beviljas assistans för detta grundläggande behov.

Andning

 

Tidigare ingick hjälp med andning i det grundläggande behovet annan hjälp
som kräver ingående kunskap.

Från och med 1 november 2019 har man infört andning som ett eget grundläggande behov.

När man gör denna jämförelse är det lätt att förstå att allt färre beviljas insatsen personlig assistans. Om det gäller ett barn är det dessutom ofta så att det normala föräldraansvaret anses oerhört långtgående och drar ner beviljad tid för de grundläggande behoven, vilket får till effekt att barn i ännu större utsträckning än vuxna har svårt att beviljas assistans.

Av politikernas januariöverenskommelse punkt 64, som gäller personlig assistans, framgår att alla som har rätt till stöd ska få det. Vi som arbetar med assistans tycker att få som har rätt till stöd får det.

Politikerna har vidtagit vissa åtgärder, såsom lagändring gällande sondmatning och andning. Regleringen gällande dessa grundläggande behov kommer dessutom att stärkas från och med juli 2020. Regeringen har dessutom tillsatt en ny utredning gällande tillsyn, egenvård och föräldraansvar som ska vara klar i slutet av mars 2021. Vad utredningen leder fram till återstår att se.

Om politikerna vill få till stånd en verklig förändring och återupprätta insatsen så att den enskilde har en rimlig chans att beviljas assistans igen, anser vi att steg ett bör vara att fastställa att de grundläggande behoven i sin helhet ska vara assistansgrundande. Allt annat är orimligt. Det är oerhört integritetskränkande för den enskilde att behöva uppskatta hur lång tid av toalettbesöket som utgörs av torkning. Om insatsen assistans beviljas, trots allt, så tillgodoses inte den enskildes hela hjälpbehov i och med att myndigheterna enbart beviljat tid för aktiva moment. Insatsen blir mer av en punktinsats, liknande hemtjänst, och den enskilde måste förlita sig på anhöriga för att få hela hjälpbehovet tillgodosett.

Enligt lag är meningen med personlig assistans att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Så ser inte verkligheten ut.

 

Linda Bergstrand
Christian Källström
Karin Ståhlnacke
Maria Sjöblom
Ann-Marie Stolberg

Jurister på God Juridik och God Assistans

Vill du komma i kontakt med oss? Mejla info@godjuridik.se eller ring oss på tfn 010-405 55 40