Kategori: Uncategorized

God Juridiks jurist Linda Bergstrand har drivit och vunnit ett mål gällande avlösarservice.

Lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans

Riksdagen har beslutat att anta nya lagförslag för att stärka rätten till personlig assistans. Regeringen beräknar att cirka 2000 personer kommer att kunna beviljas personlig assistans med de nya reglerna. Den som redan är beviljad assistans kan möjligen ha rätt till mer assistans. 

1 januari 2023 tas det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” bort. Istället införs följande:

–  Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa

–  Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

–  Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska räknas in i de grundläggande behoven som de avser att tillgodose

–  Ett föräldraavdrag införs, d v s ett schablonavdrag för föräldraansvaret, både avseende grundläggande och andra personliga behov

Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa

Åtgärder som enligt regeringen bör kunna ge rätt till personlig assistans för detta grundläggande behov är till exempel hantering av medicinteknisk utrustning. Det kan också vara fråga om att administrera ett visst läkemedel och att göra avvägningar avseende dosering av läkemedlet. Det kan vidare handla om att placera personen i en viss position eller att hjälpa personen att utföra en viss rörelse. Den uppsikt som krävs för att vid behov kunna vidta omedelbara åtgärder är en del i stödet. Exempelvis kan det handla om att uppmärksamma tecken på att ett krampanfall är på väg att inträffa eller att det är luft i slangen till läkemedelspumpen. Att praktiska stödinsatser behöver ges frekvent eller att det när som helst kan uppstå situationer när praktiska insatser behövs, talar för att det är fråga om sådan uppsikt som avses.

Något krav på ingående kunskaper om den enskilde ska inte gälla för detta grundläggande behov.

Stödet förutsätter att det medicinska tillståndet medför antingen fara för den enskildes liv eller annars en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. Faran för den enskildes liv eller den allvarliga risken för hälsan bör vara direkt och konkret.

Det bör finnas en påtaglig risk för att ett uteblivet stöd direkt kan leda till ett livshotande tillstånd, till akuta skador eller till att det medicinska tillståndet omedelbart förvärras. Stödet förutsätter således att det finns en påtaglig risk för att det kan uppstå situationer som behöver hanteras omedelbart. Risk för en gradvis försämring av hälsotillståndet eller en mer långsiktig risk för liv bör däremot inte ge rätt till stöd.

Något avdrag för föräldraansvar ska inte göras från ett sådant hjälpbehov när barnets behov av personlig assistans bedöms.

Då assistans inte lämnas för sjukvårdande insatser förutsätts därför att hjälpen är bedömd som egenvård.

Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

Det nya grundläggande behovet förutsätter att det handlar om aktivt stöd. Det krävs därför att det finns ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer uppstår eller för att hantera sådana situationer.

Assistenten behöver befinna sig så nära den enskilde att han eller hon har uppsikt och löpande kan kommunicera med eller avläsa den enskilde. Assistenten förväntas även behöva befinna sig i den enskildes omedelbara närhet, beredd att ingripa vid behov.

Omvänt innebär det att sådana risker som kan förebyggas av en person som inte befinner sig i den enskildes omedelbara närhet inte kan anses vara så allvarliga att de bör berättiga till personlig assistans för grundläggande behov.

Det ställs inga krav på att behovet ska finnas under hela eller en stor del av den enskildes vakna tid. Stödet bör ges löpande under den tid som behovet finns. Nödvändig uppsikt utgör en väsentlig del av stödet. 

Kravet på ingående kunskaper om den enskilde tas bort. I övrigt innebär förslaget en kodifiering av den praxis som idag gäller för aktiv tillsyn av övervakande karaktär inom det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska räknas in i de grundläggande behoven som de avser att tillgodose

Om den enskilde p g a en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, av- och påklädning, måltider och kommunikation med andra ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.

Stöd i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska grunda rätt till personlig assistans på samma sätt som rent praktiska hjälpmoment såsom duschning, måltider eller av- och påklädning.

För att insatserna ska anses vara kvalificerade krävs att hjälpen handlar om något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner. Ett mer allmänt stöd kan således inte beaktas inom ramen för det grundläggande behovet.

Lagändringen innebär en utvidgning genom att kravet på ingående kunskaper om den enskilde tas bort.

Föräldraavdrag

När det vid bedömningen av behovet av personlig assistans för ett barn ska bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter, ska det göras genom ett schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande och andra personliga behov.

Föräldraavdrag ska fastställas med hänsyn till barnets ålder och göras dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov.

Enligt förordning (2022:1228) ser avdraget ut som följer:

För barn som är under ett år gamla är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 12 timmar. Inget föräldraavdrag ska göras för andra personliga behov, eftersom mycket små barn typiskt sett inte har sådana hjälpbehov.

För barn i åldern 1-6 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 2,5 timmar. För andra personliga behov 0,5 timmar.

För barn i åldern 7-11 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 1 timme. För andra personliga behov 1 timme.

För barn i åldern 12-17 år är föräldraavdraget per dygn för grundläggande behov 0 timmar. För andra personliga behov 1 timme.

Något föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som är kopplade till andning eller måltider i form av sondmatning och inte heller för det nya grundläggande behovet stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd.

God Juridiks jurist Linda Bergstrand har drivit och vunnit två mål gällande omvårdnadsbidrag.

God Juridiks jurist Linda Olofsson har drivit och vunnit ett mål mot kommunen.

God Juridiks jurist/VD Karin Ståhlnacke rekommenderar den enskilde att överklaga beslut om avslag på parkeringstillstånd. Karin har drivit flera rättsfall där familjer efter överklagande fått rätt till parkeringstillstånd.

God Juridiks jurist Maria Sjöblom har för en klients räkning drivit ett ärende i tingsrätten gällande klander av testamente. En klient ville få hjälp med att förklara ett testamente ogiltigt. Målet avslutades med förlikning. Med förlikning menas att de tvistande parterna kommer överens om en frivillig uppgörelse. 

Rätten är skyldig att verka för förlikning och det finns klara fördelar med en förlikning.

I mål som rör ogiltigförklaring av testamente kan det vara svårt att bevisa i domstol att man har rätt. Det gäller inte endast att ha rätt, utan man måste även få rätt för att vinna målet.

Den som vill få ett testamente ogiltigförklarat har bevisbördan för att visa att testamentet inte tillkommit på rätt sätt. I sakens natur ligger att det är svårt att bevisa vad som skett vid testamentets tillkomst då den som skrivit testamentet inte längre lever. 

Med förlikning går processen mycket fortare. När man kommit överens och avtalat om detaljerna är tvisten löst.

Processen blir också billigare. Utan huvudförhandling blir det naturligtvis mindre ombudskostnader. Vid en förlikning är det dessutom vanligt att man kommer överens om att vardera parten står för sina egna ombudskostnader. Om man däremot förlorar får den förlorande parten betala motpartens ombudskostnader.

God Juridiks jurist Karin Ståhlnacke har drivit och vunnit ett mål mot Försäkringskassan gällande andning som grundläggande behov.

Målet rörde en flicka med nedsatt andningsfunktion. Försäkringskassan ansåg att flickans behov av hjälp med andning endast uppstod under akuta situationer såsom under perioder av infektion och bedömde därför att hennes problematik var av tillfällig karaktär.

Förvaltningsrätten konstaterar att det tydligt framgår av det medicinska underlaget att flickans behov av hjälpinsatser återkommer dagligen och att en akut situation till följd av exempelvis andningsstopp kan uppstå i princip när som helst, även om hennes problematik intensifieras vid infektion.

Av det av medicinska underlaget i målet framgår att flickan har en dokumenterad nedsättning av sin andningsfunktion i form av nedsatt andningsmuskelfunktion, nedsatt hoststöt och en slemproblematik som gör att hon flera gånger per dag behöver utföra inhalationer, andningsgymnastik samt mottrycksandning med PEP-mask för att få upp slem ur lungor och luftvägar. Oavsett orsaken till slemproblematiken står det enligt förvaltningsrätten klart att dess förekomst nedsätter flickans förmåga att andas normalt.

Slutligen, förvaltningsrätten poängterar att det inte heller finns något stöd i lagtext eller förarbeten för att de negativa konsekvenserna på hälsan måste vara av akut karaktär för att berättiga till hjälp med andning som ett grundläggande behov.