Statligt huvudmannaskap föreslås för personlig assistans

Utredningen föreslår bland annat:

– att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans

– att kommunerna ska fortsätta att utföra personlig assistans om den enskilde begär det 

– att sjuklönekostnaderna ska ingå i schablonbeloppet och att timschablonen höjs med 4,35 kronor i 2022 års nivå och räknas upp årligen med samma procentsats som den ordinarie ersättningen

– att de krav som ställs för rätt till personlig assistans enligt LSS behålls i ett statligt huvudmannaskap, vilket innebär att den undre gränsen för rätt till assistansersättning med i genomsnitt över 20 timmar tas bort

– att kommunerna inte längre ska vara skyldiga att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen

– att Försäkringskassan tar över hanteringen av ansökan om tillfälligt utökad assistans 

– att arbetet med god kvalitet ska kompletteras med regler för att säkerställa den enskildes självbestämmande

– att kommunerna ska kunna anmäla till IVO om de får indikationer på att personlig assistans inte utförs med god kvalitet

– att det statliga huvudmannaskapet ska träda i kraft den 1 januari 2026 och att de kommunala besluten om personlig assistans från detta datum ska föras över löpande till Försäkringskassan

 

Annat värt att nämna är att utredningen främst ser fördelar med ett statligt huvudmannaskap och bedömer bland annat att det skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen av rätten till personlig assistans.

Även om vissa fördelar med ett kommunalt huvudmannaskap förs fram, t ex att avståndet är mindre mellan assistansanvändarna och huvudmannen med en sådan modell, så föreslås inget alternativ till ett statligt huvudmannaskap.

Enligt regeringens direktiv ska utredningens förslag syfta till en ändamålsenlig reglering som skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för insatser av god kvalitet och som präglas av hög rättssäkerhet och möjligheter till uppföljning och kontroll. Utredningen poängterar att den har fäst stor vikt vid detta syfte, men kan konstatera att det delade huvudmannaskapet bara är en av flera frågor och problem som är viktiga att lösa för att man ska nå detta syfte. 

 

Exempel på övriga frågor som behöver utredas, som inte ingått i utredningens direktiv, är till exempel vad för behov som ska krävas för att man ska få rätt till personlig  assistans, hur behovsbedömningen ska gå till, i vilken utsträckning det ska ske en kontinuerlig omprövning av rätten till assistansersättning och vad som ska räknas som väsentligt ändrade förhållanden.

 

Vill ni komma i kontakt med oss? Mejla till oss på info@godjuridik.se eller ring 010-405 55 40